Glad påsk!
Idag är det påskafton.
Hemma sitter jag och fyra av hundarna. Resten är med resten av familjen som åkt ner till Blekinge. Vi följde inte med. Anledningen till att vi inte åkte var mitt skolarbete och stressen. Det är skönt att vara hemma i lugnet, men tråkigt att inte kunna följa med.
För att även vi skulle få lite skoj gick Micke, Asta och jag ut i skogen när de andra åkte. Det har kommit mycket snö. Därför var det mycket att springa i för både jyckar och matte. De fyrbenta var vilda och lekfulla som ett par nysläppta kor på vårbete!
Nu sitter vi inomhus, har precis sett fantastiske Adrian Schultheiss och Kristoffer Berntsson i konståkningsfinalen, det fria programmet. Ikväll blir det laxtoast och vila.
Det är så skönt att sitta inomhus i värmen när vinden viner och kylan virvlar utanför dörren.
Glad påsk allesammans! Glad påsk!
Hemma sitter jag och fyra av hundarna. Resten är med resten av familjen som åkt ner till Blekinge. Vi följde inte med. Anledningen till att vi inte åkte var mitt skolarbete och stressen. Det är skönt att vara hemma i lugnet, men tråkigt att inte kunna följa med.
För att även vi skulle få lite skoj gick Micke, Asta och jag ut i skogen när de andra åkte. Det har kommit mycket snö. Därför var det mycket att springa i för både jyckar och matte. De fyrbenta var vilda och lekfulla som ett par nysläppta kor på vårbete!
Nu sitter vi inomhus, har precis sett fantastiske Adrian Schultheiss och Kristoffer Berntsson i konståkningsfinalen, det fria programmet. Ikväll blir det laxtoast och vila.
Det är så skönt att sitta inomhus i värmen när vinden viner och kylan virvlar utanför dörren.
Glad påsk allesammans! Glad påsk!
Smärtan. Den totala smärtan.
Som många i min närhet kanske vet ligger jag fruktansvärt illa till med några uppsatser i skolan.
Det är fem-sex labbrapporter i biologi och en stor teateruppsats. Lämnas inte detta in blir jag stekt, rökt och använs som smörgåspålägg. Det är så det känns i alla fall. Det som verkligen händer är värre än så. Jag får gå om. Tänk att behöva gå om det ämne som faktiskt har fungerat bäst genom hela gymnasiet? Teatern är ju min starka sida. det är min passion! Ska jag behöva gå om det?
Nej, absolut inte, tänkte jag. Det jag ska göra är hårdträning, plugga som en zombie, för att sedan bli godkänd. Detta inlägger skriver jag i min enda långa rast förutom lunchen, min 10:00-10:30-rast.
Problemet med den där stora teateruppsatsen var att den redan var fem år försenad ...ok, drygt en vecka, men det är nästan samma sak! Så när jag skulle kolla skolans datornät precis innan jag skule sätta igång med skrivandet får jag se det värsta tänkbara.
Min teaterlärare hade skickat en ny deadline till mig. Den deadlinen är torsdag morgon. Skärtorsdag morgon. Idag är det torsdag. Nyss var det morgon.
Smärtan som gick genom mig var fullkomlig. Jag visste varken ut eller in. Var skulle jag ta vägen? Ska jag gråta? Hinner jag gråta? PANIK! Istället för att hyperventilera började jag andas oregelbundet, andningsstillestånd på väg månne? Hjärtat dunkade i världens fart.
Det gällde att samla sig.
Jag satte mig ner, på med hörselskydden som så alltid när jag ska skriva på datorn, av med mobiltelefonen och expresskriva.
Jag satt mellan 8:20 och 9:40, därimellan han jag producera från drygt 500 ord till 2312 ord.
Nu väntar jag på domen.
Jag har gått över till en likgiltighet. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag har inga tårar. Har inget skratt. Skönt att bördan är borta för tillfället, men hur länge är den borta? Tills jag får veta att det inte var tillräckligt? Tills jag får veta att mitt liv som smörgåspålägg väntar?
Jag väntar och längtar efter ett svar som är ja.
Ett ja som ger mig det jag vill ha.
Ett ja som gör att jag kan lämna allt åt sidan, ägna mig åt annat.
Ett ja som inte gör att tiden stannar.
Det är det jag väntar på.
Det är fem-sex labbrapporter i biologi och en stor teateruppsats. Lämnas inte detta in blir jag stekt, rökt och använs som smörgåspålägg. Det är så det känns i alla fall. Det som verkligen händer är värre än så. Jag får gå om. Tänk att behöva gå om det ämne som faktiskt har fungerat bäst genom hela gymnasiet? Teatern är ju min starka sida. det är min passion! Ska jag behöva gå om det?
Nej, absolut inte, tänkte jag. Det jag ska göra är hårdträning, plugga som en zombie, för att sedan bli godkänd. Detta inlägger skriver jag i min enda långa rast förutom lunchen, min 10:00-10:30-rast.
Problemet med den där stora teateruppsatsen var att den redan var fem år försenad ...ok, drygt en vecka, men det är nästan samma sak! Så när jag skulle kolla skolans datornät precis innan jag skule sätta igång med skrivandet får jag se det värsta tänkbara.
Min teaterlärare hade skickat en ny deadline till mig. Den deadlinen är torsdag morgon. Skärtorsdag morgon. Idag är det torsdag. Nyss var det morgon.
Smärtan som gick genom mig var fullkomlig. Jag visste varken ut eller in. Var skulle jag ta vägen? Ska jag gråta? Hinner jag gråta? PANIK! Istället för att hyperventilera började jag andas oregelbundet, andningsstillestånd på väg månne? Hjärtat dunkade i världens fart.
Det gällde att samla sig.
Jag satte mig ner, på med hörselskydden som så alltid när jag ska skriva på datorn, av med mobiltelefonen och expresskriva.
Jag satt mellan 8:20 och 9:40, därimellan han jag producera från drygt 500 ord till 2312 ord.
Nu väntar jag på domen.
Jag har gått över till en likgiltighet. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag har inga tårar. Har inget skratt. Skönt att bördan är borta för tillfället, men hur länge är den borta? Tills jag får veta att det inte var tillräckligt? Tills jag får veta att mitt liv som smörgåspålägg väntar?
Jag väntar och längtar efter ett svar som är ja.
Ett ja som ger mig det jag vill ha.
Ett ja som gör att jag kan lämna allt åt sidan, ägna mig åt annat.
Ett ja som inte gör att tiden stannar.
Det är det jag väntar på.
Det borde vara förbjudet!
Ja, det borde verkligen vara förbjudet för kroppen att vara allergisk mot någonting med så gulligt namn som Timotej!
Igår var jag på pricktest.
Det som testades var hund, katt, häst, ko, marsvin, kanin, timotej, gråbo, hassel och björk. Av dessa hade jag enbart en stor reaktion mot timotej. Gräs. Där kliar det faktiskt lite fortfarande. Det är i alla fall lite svullet. Ett snyggt blåmärke fick jag dessutom på underarmen! Tack!
Jag hade två små reaktioner också. Den ena mot hund och den andra mot katt. "Undvik närmare kontakt med hundar så blir det inte värre." Nejdå. Det ska jag verkligen inte göra... Ha! Vilket skämt! Jag ska vara försiktig, men undvika? Aldrig i livet!
En annan sak som borde vara förbjuden är pojkbandsballader som bakgrundsmusik i ett väntrum.
Finns det något hemskare än att sitta två personer bredvid varandra, den ene med vita plaströr i näsan och den andra med ett manus i handen, knäpptysta. Det enda som hörs i bakgrunden är:
OH I feel so much better when loving you!
Pinsam stämning i väntrummet. Jag vänder blad och läser nästa sida, försöker att inte se besvärad ut.
OH I want to hold you in my arms, please stay forever!
Nej! Jag måste harkla mig! Tänk om han tror att jag lyssnar på vad de sjunger!
Oooooooh!
Nu gör jag det!
When touching you!
Så, nu var det gjort... P i n s a m t v ä r r e.
Ooooooooh!
Igår var jag på pricktest.
Det som testades var hund, katt, häst, ko, marsvin, kanin, timotej, gråbo, hassel och björk. Av dessa hade jag enbart en stor reaktion mot timotej. Gräs. Där kliar det faktiskt lite fortfarande. Det är i alla fall lite svullet. Ett snyggt blåmärke fick jag dessutom på underarmen! Tack!
Jag hade två små reaktioner också. Den ena mot hund och den andra mot katt. "Undvik närmare kontakt med hundar så blir det inte värre." Nejdå. Det ska jag verkligen inte göra... Ha! Vilket skämt! Jag ska vara försiktig, men undvika? Aldrig i livet!
En annan sak som borde vara förbjuden är pojkbandsballader som bakgrundsmusik i ett väntrum.
Finns det något hemskare än att sitta två personer bredvid varandra, den ene med vita plaströr i näsan och den andra med ett manus i handen, knäpptysta. Det enda som hörs i bakgrunden är:
OH I feel so much better when loving you!
Pinsam stämning i väntrummet. Jag vänder blad och läser nästa sida, försöker att inte se besvärad ut.
OH I want to hold you in my arms, please stay forever!
Nej! Jag måste harkla mig! Tänk om han tror att jag lyssnar på vad de sjunger!
Oooooooh!
Nu gör jag det!
When touching you!
Så, nu var det gjort... P i n s a m t v ä r r e.
Ooooooooh!
Voldemort vs. Corleone
I fredags kväll började den försvinna. På lördag morgon var den borta helt.
Rösten.
För en person som pratar så mycket som jag är det plågsamt. Plågsamt att inte höras och inte kunna svara. Det värsta är kanske att vara hundägare och "stum". Jag hör min röst hur den ska låta i mitt huvud, men när jag öppnar munnen för att kalla in, ge kommando eller berömma, är det enda som kommer ur mig: shhhrhhhhhrhhhhr! Ett väsande och fräsande ljud. Lätt för Asta att förstå att mattes något udda läten betyder "Bra!" och i nästa stund "Nej!" eller varför inte "ligg!"? Nej det blir till att knipa igen...
MEN HUR L Ä T T ÄR DET EGENTLIGEN?
Svaret är: Det är inte lätt.
Imorgon är det skoldag. Hur fasen ska jag kunna vara tyst då?
Det blir väl till att väsa något lika giftigt som "Han som inte får nämnas vid namn" skulle ha gjort, eller att säga genom tunga "servettfyllda" kinder:
I gave him an offer he couldn't refuse...
För det, det är jag bra på! ;-)
Rösten.
För en person som pratar så mycket som jag är det plågsamt. Plågsamt att inte höras och inte kunna svara. Det värsta är kanske att vara hundägare och "stum". Jag hör min röst hur den ska låta i mitt huvud, men när jag öppnar munnen för att kalla in, ge kommando eller berömma, är det enda som kommer ur mig: shhhrhhhhhrhhhhr! Ett väsande och fräsande ljud. Lätt för Asta att förstå att mattes något udda läten betyder "Bra!" och i nästa stund "Nej!" eller varför inte "ligg!"? Nej det blir till att knipa igen...
MEN HUR L Ä T T ÄR DET EGENTLIGEN?
Svaret är: Det är inte lätt.
Imorgon är det skoldag. Hur fasen ska jag kunna vara tyst då?
Det blir väl till att väsa något lika giftigt som "Han som inte får nämnas vid namn" skulle ha gjort, eller att säga genom tunga "servettfyllda" kinder:
I gave him an offer he couldn't refuse...
För det, det är jag bra på! ;-)
