Väldigt länge sedan...
...men nu tänkte jag uppdatera lite!!
Det har varit mycket "Asta" ett tag nu. Hon har ögonlysts (ua), varit på Svensk Vinnarutställning i Malmö, haft så ont i magen att hon inte kunde gå och följt med matte på Svenska Bullterrierklubbens uppfödarmöte! Vänta lite... Jag ska ta det lite långsamt!
Den 21 mars 2009 var det stor utställning i Malmö. Mamma, Asta och jag åkte dit. Totalt blev det bara sex miniatyrbullterrier där (en hane och fem tikar), men det var verkligen jättetrevligt att se de andra! Domare var Lars Adeheimer.
Asta blev "Bästa Tik-2" med kritiken:
Något stor tik. Bra öron och ögon. Väl utfyllt nosparti. Kunde varit bredare i fronten. Bra hals och skuldra. Allt för kort underarm. Bra ben, fötter och vinklar. Rör sig OK bak. Löst fram.
"Bäst i rasen" blev den lilla näpna tiken Thea (Isabull's Dorothea All Aound)!
När vi var ute och rastade hundarna hade Asta fått rinnig diarré. Jag tänkte att det var all stress av inomhusutställningen och alla hundarna, plus att hon hade smällt i sig ett halvt rökt ben under de närmsta dagarna. Under promenaden från Malmömässan till Centralstationen bajsade Asta två gånger. Eller hon försökte bajsa, men det bara rann ur henne.
När tåget kom och vi skulle gå ombord skulle jag lyfta ner Asta. Då ger hon ifrån sig ett gallskrik. Både mamma och jag stelnar till rejält och bara stirrar på henne. Höger bakben rör sig inte. Hon har dragit upp benet mot magen och vägrar stödja på benet. Hon vägrar gå. Vi tvingas bära henne upp på tåget och jag har en skakandes Asta i knät hela vägen till slutstation (fast efter drygt halva resan slappnar hon av betydligt och sträcker ut högerbenet).
Väl hemma stängde vi in de övriga hundarna för att låta Asta komma in själv. Hon står då blixtstilla i hallen med uppdraget högerben mot magen. Hon förmår sig att stappla in i hallen för att komma till oss, men där förblir hon stående. Till slut bär jag in henne till biabädden, men hon orkar inte lägga sig. I säkert tjugo minuter sitter hon i biabädden utan att röra en min.
Jag var alldeles ifrån mig av oro, för det syntes hur ledsen och hur ont Asta hade. Eftersom hon kissade själv och la sig ner själv beslutade vi att avvakta lite... och dagen efter var hon jättemycket bättre! När jag kom hem från jobbet berättades det att hon varit helt som vanligt och jag kunde själv se detsamma. Mamma är övertygad om att hon hade ett grymt allvarligt magknip bara, för vi har haft stenkoll på "vad den naturliga vägen lämnar" och ingenting som kan ha stört har kommit ut. Jag tror att det var ett rökt ben som spökade, så det är helt slut med sånt här i huset!!
Helgen efter följde lilla Asta med till Jönköping istället. Där bodde vi en natt på hotell och var sedan på Svenska Bullterrierklubbens uppfödar-/avelsarbetesmöte.
Vi åkte upp till Jönköping med buss och det gick alldeles utmärkt! Både Asta och jag var lite trötta, så det var lugnt. Asta hade fått en egen kupé med sig. En sportbag som jag lagt hennes favorittygkorg i!
När vi kom fram till Jönköping tog det bara två minuter att gå till hotellet vi skulle bo på. Vi fick ett rum några våningar upp, så det blev till att gilla läget och åka hiss! ...gilla läget för matte, för Asta hade inga problem med den!
När jag öppnade dörren till rummet gav jag ifrån mig ett "MEN ÅÅÅH!!" för att snabbt därefter kolla om någon sett eller hört. Inne på rummet hade personalen nämligen ställt en hundkorg, med tillhörande fleecefilt, en matskål och en vattenskål! :-D
Snacka om att bli positivt överraskad! I vanliga fall tycker jag man blir hänvisad till "en garderob i utkanten av hotellet" som hundägare, men detta var ju helt underbart! :-D Hotellet var SCANDIC PORTALEN men hon i receptionen att detta skulle vara standarden för alla Scandichotell, så det är mycket möjligt att alla Scandichotell välkomnar hundägare på detta vis!
På mötet var hon helt enastående. Lugn och sansad, ute i varje paus och sprang av sig, men varje inomhussession sov hon igenom. Hur smidig som helst!
Hem åkte vi med tåg. Det blev två byten, men det gick bra. Vi var trötta båda två, så det var inget onödigt strul!
Nu har jag uppdaterat lite i alla fall!
/Akka
Det har varit mycket "Asta" ett tag nu. Hon har ögonlysts (ua), varit på Svensk Vinnarutställning i Malmö, haft så ont i magen att hon inte kunde gå och följt med matte på Svenska Bullterrierklubbens uppfödarmöte! Vänta lite... Jag ska ta det lite långsamt!
Den 21 mars 2009 var det stor utställning i Malmö. Mamma, Asta och jag åkte dit. Totalt blev det bara sex miniatyrbullterrier där (en hane och fem tikar), men det var verkligen jättetrevligt att se de andra! Domare var Lars Adeheimer.
Asta blev "Bästa Tik-2" med kritiken:
Något stor tik. Bra öron och ögon. Väl utfyllt nosparti. Kunde varit bredare i fronten. Bra hals och skuldra. Allt för kort underarm. Bra ben, fötter och vinklar. Rör sig OK bak. Löst fram.
"Bäst i rasen" blev den lilla näpna tiken Thea (Isabull's Dorothea All Aound)!
När vi var ute och rastade hundarna hade Asta fått rinnig diarré. Jag tänkte att det var all stress av inomhusutställningen och alla hundarna, plus att hon hade smällt i sig ett halvt rökt ben under de närmsta dagarna. Under promenaden från Malmömässan till Centralstationen bajsade Asta två gånger. Eller hon försökte bajsa, men det bara rann ur henne.
När tåget kom och vi skulle gå ombord skulle jag lyfta ner Asta. Då ger hon ifrån sig ett gallskrik. Både mamma och jag stelnar till rejält och bara stirrar på henne. Höger bakben rör sig inte. Hon har dragit upp benet mot magen och vägrar stödja på benet. Hon vägrar gå. Vi tvingas bära henne upp på tåget och jag har en skakandes Asta i knät hela vägen till slutstation (fast efter drygt halva resan slappnar hon av betydligt och sträcker ut högerbenet).
Väl hemma stängde vi in de övriga hundarna för att låta Asta komma in själv. Hon står då blixtstilla i hallen med uppdraget högerben mot magen. Hon förmår sig att stappla in i hallen för att komma till oss, men där förblir hon stående. Till slut bär jag in henne till biabädden, men hon orkar inte lägga sig. I säkert tjugo minuter sitter hon i biabädden utan att röra en min.
Jag var alldeles ifrån mig av oro, för det syntes hur ledsen och hur ont Asta hade. Eftersom hon kissade själv och la sig ner själv beslutade vi att avvakta lite... och dagen efter var hon jättemycket bättre! När jag kom hem från jobbet berättades det att hon varit helt som vanligt och jag kunde själv se detsamma. Mamma är övertygad om att hon hade ett grymt allvarligt magknip bara, för vi har haft stenkoll på "vad den naturliga vägen lämnar" och ingenting som kan ha stört har kommit ut. Jag tror att det var ett rökt ben som spökade, så det är helt slut med sånt här i huset!!
Helgen efter följde lilla Asta med till Jönköping istället. Där bodde vi en natt på hotell och var sedan på Svenska Bullterrierklubbens uppfödar-/avelsarbetesmöte.
Vi åkte upp till Jönköping med buss och det gick alldeles utmärkt! Både Asta och jag var lite trötta, så det var lugnt. Asta hade fått en egen kupé med sig. En sportbag som jag lagt hennes favorittygkorg i!
"Snacka om kunglig bädd," tyckte Asta.
När vi kom fram till Jönköping tog det bara två minuter att gå till hotellet vi skulle bo på. Vi fick ett rum några våningar upp, så det blev till att gilla läget och åka hiss! ...gilla läget för matte, för Asta hade inga problem med den!
När jag öppnade dörren till rummet gav jag ifrån mig ett "MEN ÅÅÅH!!" för att snabbt därefter kolla om någon sett eller hört. Inne på rummet hade personalen nämligen ställt en hundkorg, med tillhörande fleecefilt, en matskål och en vattenskål! :-D
"Wiiiiiiiiiiih!" tyckte både Asta och jag.
Snacka om att bli positivt överraskad! I vanliga fall tycker jag man blir hänvisad till "en garderob i utkanten av hotellet" som hundägare, men detta var ju helt underbart! :-D Hotellet var SCANDIC PORTALEN men hon i receptionen att detta skulle vara standarden för alla Scandichotell, så det är mycket möjligt att alla Scandichotell välkomnar hundägare på detta vis!
På mötet var hon helt enastående. Lugn och sansad, ute i varje paus och sprang av sig, men varje inomhussession sov hon igenom. Hur smidig som helst!
Hem åkte vi med tåg. Det blev två byten, men det gick bra. Vi var trötta båda två, så det var inget onödigt strul!
Nu har jag uppdaterat lite i alla fall!
/Akka
Kommentarer
Postat av: Marie & Doozer
Ha ha ha ha smidigt när man kan stoppa ner hunden i en väska. Själv skulle jag väl få använda en hockeytrunk på hjul för att få ner och orka bära herr SnooziDooz ;)
Postat av: jessica
goa Asta, det var väl för väl att det gick bra med benet...=) hihi hon är för go i sin lilla bag =)....puss på Asta-nosen!
Postat av: Vikki
Hej Akka och Asta!
Vet ej om du kommer ihåg mig men vi brukade chatta lite inne på bulle forumet förr.
Fick lite bule abstinens så jag gick in och googlade efter dej och Asta (som fortfarande är den finaste minibullen jag sett)
Kom ihåg att om ni funderar på att skaffa Astabebisar så är jag ännu verkligen intresserad.
Ha en bra vår stora kramar/Vikki
Trackback
