Resfeber och nederlag
Någonting jag längtar efter är den dagen då det går att teleportera sig till de platser man vill till. Tänk vad skönt! Ingen miljöförstöring, oro inför lång resfärd och bekvämt! ...så inbillar jag mig i alla fall att det skulle vara!
Det ska bli alldeles underbart att vara en vecka på Rhodos, men idag har jag smitit från packningen hela tiden! Jag vill liksom inte resa! Jag vill vara där, men inte behöva flyga eller så... plus att träningslusten har gripit tag i mig igen! Nu när jag väl hinner, orkar och längtar efter att få träna med Asta ska jag iväg. Snacka om I-landsproblem! *skäms*
Jaja, jag vet i alla fall att det kommer att bli kul när jag väl är där! Sällskapet är kanon så det kan inte annat än lyckas!
Lyckas gjorde jag däremot inte med att komma in på folkhögskolan jag hade sökt till. Jag sökte till Fridhems skrivarlinje. Egentligen hade jag tänkt att ta ett sabbatsår, men efter att jag hade läst om Fridhems skrivarlinje blev jag jättenyfiken! Det var bara att skicka in en egenskriven text och ett personligt brev. "Äh, det skadar inte att försöka!" tänkte jag. Det gjorde det inte heller. Trots att jag inte kom in känns det ändå OK. Nu kommer jag som sagt ha mer tid till Asta.
Asta och jag ska satsa rejält på LP1 och på ett "odiskat" agilitylopp! I år är målet att få ett förstapris i lydnadsklass 1 och ett "odiskat" lopp på agility... vi återkommer med resultaten!!
/Tjingeling!
Ps! Imorgon åker jag... nästa uppdatering sker nog nästa vecka! :-P Hej s'länge!
Det ska bli alldeles underbart att vara en vecka på Rhodos, men idag har jag smitit från packningen hela tiden! Jag vill liksom inte resa! Jag vill vara där, men inte behöva flyga eller så... plus att träningslusten har gripit tag i mig igen! Nu när jag väl hinner, orkar och längtar efter att få träna med Asta ska jag iväg. Snacka om I-landsproblem! *skäms*
Jaja, jag vet i alla fall att det kommer att bli kul när jag väl är där! Sällskapet är kanon så det kan inte annat än lyckas!
Lyckas gjorde jag däremot inte med att komma in på folkhögskolan jag hade sökt till. Jag sökte till Fridhems skrivarlinje. Egentligen hade jag tänkt att ta ett sabbatsår, men efter att jag hade läst om Fridhems skrivarlinje blev jag jättenyfiken! Det var bara att skicka in en egenskriven text och ett personligt brev. "Äh, det skadar inte att försöka!" tänkte jag. Det gjorde det inte heller. Trots att jag inte kom in känns det ändå OK. Nu kommer jag som sagt ha mer tid till Asta.
Asta och jag ska satsa rejält på LP1 och på ett "odiskat" agilitylopp! I år är målet att få ett förstapris i lydnadsklass 1 och ett "odiskat" lopp på agility... vi återkommer med resultaten!!
/Tjingeling!
Ps! Imorgon åker jag... nästa uppdatering sker nog nästa vecka! :-P Hej s'länge!
Som en ko på grönbete
Just så känner jag nu!
Livet utan skolan är som om jag vore en ko som blivit utsläppt på vårens första grönbete!
Igår tog skolan slut. Proven är över! Det gick med väldigt blandade resultat, men vad gör det? Det är över nu! Igår var också första gången jag var ute under hela gymnasietiden. Det var otroligt efterlängtat och det kändes jättekonstigt att se en efter en av alla dessa IB-elever dyka upp och ansluta sig till gemenskapen. Det var högljutt, goda drinkar och skratt i mängder. Det var helt enkelt fruktansvärt trevligt!
Det enda jobbiga var väl att komma i säng vid 3:30 och sedan upp idag för möte på klubben ...men det ordnade sig gott och väl! Idag var första gången Asta var på klubben på månader! Trots att ögonen gick i kors var jag verkligen skyldig henne ett rejält träningspass. Allt gick jättebra! ...förutom att jag i min iver tränade lite, lite för länge, men det var så roligt!
Linförigheten gick som en dans! Jag förstår inte varför jag varit så negativ innan! Tidigare har Asta bara varit superuttråkad och inte följsam alls, så idag backade jag flera steg bakåt i träningen (för att nästan ta allt helt från början) och tack vare att hon var så på hugget var det en fröjd att se henne trava vid min sida.
Platsliggningen hoppas jag är bättre också. Idag körde jag inte ett långt, "tävlingslikt" pass utan enbart en "Ligg och stanna kvar"-övning. Den gick ut på att Asta låg på marken och jag gick runt och lekte med en leksak. Den kastade jag bredvid henne, bakom henne, etc. Det gick jättebra! Hon var kanonduktig! En gång behövde jag korrigera henne och lägga henne igen, men sedan fattade hon att hon skulle ligga kvar.
Förutom lydnad tränade vi lite agility. Även där var hon otroligt lyhörd. I år har Asta och jag tränat agility några gånger, men inte en gång har hon lyssnat. Hon har tagit det första hindret jag pekat på, men sedan inte tittat åt nästa. Idag var det en fantastisk förändring! Jag gjorde hoppkombinationer som aldrig förr och Asta hoppade och följde mina rörelser som om hon aldrig hade gjort annat!
Väl hemma blev det lite apportering. Inomhus idag. Det gick också bra fast Asta var allt väldigt hård i greppet... Vi använde dock inte vilt eller skinn utan använde enbart "dummies" så det gjorde inte så mycket. Svansen vifftade konstant och hon hade roligt! Jag tog några pinsamt dåliga kort, men vet att jag tidigare lovat några att visa då Asta leker retriever så jag visar två av korten ändå.
Hon kanske inte har lika bra grepp som en retriever, men bytet kommer i alla fall i förarens hand ;-D :
Livet utan skolan är som om jag vore en ko som blivit utsläppt på vårens första grönbete!
Igår tog skolan slut. Proven är över! Det gick med väldigt blandade resultat, men vad gör det? Det är över nu! Igår var också första gången jag var ute under hela gymnasietiden. Det var otroligt efterlängtat och det kändes jättekonstigt att se en efter en av alla dessa IB-elever dyka upp och ansluta sig till gemenskapen. Det var högljutt, goda drinkar och skratt i mängder. Det var helt enkelt fruktansvärt trevligt!
Det enda jobbiga var väl att komma i säng vid 3:30 och sedan upp idag för möte på klubben ...men det ordnade sig gott och väl! Idag var första gången Asta var på klubben på månader! Trots att ögonen gick i kors var jag verkligen skyldig henne ett rejält träningspass. Allt gick jättebra! ...förutom att jag i min iver tränade lite, lite för länge, men det var så roligt!
Linförigheten gick som en dans! Jag förstår inte varför jag varit så negativ innan! Tidigare har Asta bara varit superuttråkad och inte följsam alls, så idag backade jag flera steg bakåt i träningen (för att nästan ta allt helt från början) och tack vare att hon var så på hugget var det en fröjd att se henne trava vid min sida.
Platsliggningen hoppas jag är bättre också. Idag körde jag inte ett långt, "tävlingslikt" pass utan enbart en "Ligg och stanna kvar"-övning. Den gick ut på att Asta låg på marken och jag gick runt och lekte med en leksak. Den kastade jag bredvid henne, bakom henne, etc. Det gick jättebra! Hon var kanonduktig! En gång behövde jag korrigera henne och lägga henne igen, men sedan fattade hon att hon skulle ligga kvar.
Förutom lydnad tränade vi lite agility. Även där var hon otroligt lyhörd. I år har Asta och jag tränat agility några gånger, men inte en gång har hon lyssnat. Hon har tagit det första hindret jag pekat på, men sedan inte tittat åt nästa. Idag var det en fantastisk förändring! Jag gjorde hoppkombinationer som aldrig förr och Asta hoppade och följde mina rörelser som om hon aldrig hade gjort annat!
Väl hemma blev det lite apportering. Inomhus idag. Det gick också bra fast Asta var allt väldigt hård i greppet... Vi använde dock inte vilt eller skinn utan använde enbart "dummies" så det gjorde inte så mycket. Svansen vifftade konstant och hon hade roligt! Jag tog några pinsamt dåliga kort, men vet att jag tidigare lovat några att visa då Asta leker retriever så jag visar två av korten ändå.
Hon kanske inte har lika bra grepp som en retriever, men bytet kommer i alla fall i förarens hand ;-D :
Nu när skolan är slut vankas det träning och tävlingar på riktigt! Agility och lydnad! Nu ska här bli andra bullar! :-) Ikväll ska vi dock sitta uppkrupna i soffan, Asta och jag, och hejja på Charlotte Perelli i ESC 2008. Det ska bli kanonkul! :-D ("Fyra av fem toasts!")
Past the Point of No Return
Det var länge sedan den punkten var förbigången. Nu är det mer än försent att vända. Det är försent att ge upp, men det är inte försent att kämpa!
I onsdags och torsdags hade jag mina allra första examensprov. De var i matte och det var rent ut sagt skitsvårt, men det känns faktiskt helt OK. Jag kan ju inte göra mer än jag kan, men jag kan i alla fall göra det... och det gjorde jag också! Jag hoppas bara att det räckte till ett gott betyg.
Nu laddar jag om inför biologin. Den känns jobbigare eftersom det är så mycket självstudier och text, men det kommer att fungera. Det måste fungera!
Igår hade jag ytterligare en dag på polishögskolan. Det var jättetrevligt! Förra tisdagen och i måndags var jag också där. Då fick jag mest vara vittne till en skadegörelse på en pub och ägare till puben, men igår blev det lite annorlunda... Först fick jag vara pubägare och vittne igen, men efter lunchen fick jag hoppa in för en figurant som skadat sig i en annan övning.
Övningen gick ut på att poliserna skulle komma in och hämta en psykotisk kvinna i hennes lägenhet och transportera henne till vårdcentralen för medicinering. Jag blev riktigt glatt överraskad över polisens bemötande. Jag skulle spela både rädd, förbannad och förvirrad, absolut inte sammarbetsvillig i början, men de poliser som jag mötte löste uppgiften mycket fint. De var väldigt medmänskliga och visade stor respekt mot min integritet. Ingen daltade med mig och de var mycket tydliga med vad de tänkte göra, varför de var där och så lyssnade de, vilket kändes fantastiskt!
Vilket väder vi har haft! Helt fantastiskt solsken och vackert blå himmel. Asta njuter minsann över detta och ligger mer än gärna i stekande sol och flåsar... hur nu det kan vara skönt! Jo, visst gillar jag att sola, men måttligt; jag ligger inte gärna med vätskebrist i solen, något som inte verkar bekomma Asta alls!
I onsdags och torsdags hade jag mina allra första examensprov. De var i matte och det var rent ut sagt skitsvårt, men det känns faktiskt helt OK. Jag kan ju inte göra mer än jag kan, men jag kan i alla fall göra det... och det gjorde jag också! Jag hoppas bara att det räckte till ett gott betyg.
Nu laddar jag om inför biologin. Den känns jobbigare eftersom det är så mycket självstudier och text, men det kommer att fungera. Det måste fungera!
Igår hade jag ytterligare en dag på polishögskolan. Det var jättetrevligt! Förra tisdagen och i måndags var jag också där. Då fick jag mest vara vittne till en skadegörelse på en pub och ägare till puben, men igår blev det lite annorlunda... Först fick jag vara pubägare och vittne igen, men efter lunchen fick jag hoppa in för en figurant som skadat sig i en annan övning.
Övningen gick ut på att poliserna skulle komma in och hämta en psykotisk kvinna i hennes lägenhet och transportera henne till vårdcentralen för medicinering. Jag blev riktigt glatt överraskad över polisens bemötande. Jag skulle spela både rädd, förbannad och förvirrad, absolut inte sammarbetsvillig i början, men de poliser som jag mötte löste uppgiften mycket fint. De var väldigt medmänskliga och visade stor respekt mot min integritet. Ingen daltade med mig och de var mycket tydliga med vad de tänkte göra, varför de var där och så lyssnade de, vilket kändes fantastiskt!
Vilket väder vi har haft! Helt fantastiskt solsken och vackert blå himmel. Asta njuter minsann över detta och ligger mer än gärna i stekande sol och flåsar... hur nu det kan vara skönt! Jo, visst gillar jag att sola, men måttligt; jag ligger inte gärna med vätskebrist i solen, något som inte verkar bekomma Asta alls!
Past the Point of No Return från filmen The Phantom of the Opera:
