Akka

Det var länge sedan den punkten var förbigången. Nu är det mer än försent att vända. Det är försent att ge upp, men det är inte försent att kämpa!

I onsdags och torsdags hade jag mina allra första examensprov. De var i matte och det var rent ut sagt skitsvårt, men det känns faktiskt helt OK. Jag kan ju inte göra mer än jag kan, men jag kan i alla fall göra det... och det gjorde jag också! Jag hoppas bara att det räckte till ett gott betyg.

Nu laddar jag om inför biologin. Den känns jobbigare eftersom det är så mycket självstudier och text, men det kommer att fungera. Det måste fungera!

Igår hade jag ytterligare en dag på polishögskolan. Det var jättetrevligt! Förra tisdagen och i måndags var jag också där. Då fick jag mest vara vittne till en skadegörelse på en pub och ägare till puben, men igår blev det lite annorlunda... Först fick jag vara pubägare och vittne igen, men efter lunchen fick jag hoppa in för en figurant som skadat sig i en annan övning.

Övningen gick ut på att poliserna skulle komma in och hämta en psykotisk kvinna i hennes lägenhet och transportera henne till vårdcentralen för medicinering. Jag blev riktigt glatt överraskad över polisens bemötande. Jag skulle spela både rädd, förbannad och förvirrad, absolut inte sammarbetsvillig i början, men de poliser som jag mötte löste uppgiften mycket fint. De var väldigt medmänskliga och visade stor respekt mot min integritet. Ingen daltade med mig och de var mycket tydliga med vad de tänkte göra, varför de var där och så lyssnade de, vilket kändes fantastiskt!

Vilket väder vi har haft! Helt fantastiskt solsken och vackert blå himmel. Asta njuter minsann över detta och ligger mer än gärna i stekande sol och flåsar... hur nu det kan vara skönt! Jo, visst gillar jag att sola, men måttligt; jag ligger inte gärna med vätskebrist i solen, något som inte verkar bekomma Asta alls!