Akka

Så sant som det är sagt. Underbart är kort, men så länge det vara är det verkligen underbart!

Den 5 februari var jag i Göteborg för första antagningsprov till skådespelarprogrammet. Det var otroligt spännande! Allt var nytt, så nytt och häftigt!

Vi var mellan 60 och 70 personer den dagen och alla hade vi samma dröm. Att komma in på scenskolan! ...eller nästan alla i alla fall! Många hade sökt flera gånger tidigare, för andra var det första gången. För mig var det första gången.

Jag fick göra mitt prov ganska tidigt, det var skönt, jag lyckades hålla mig lugn och hade enbart roligt! Så himla nöjd vad jag efteråt! Allt kändes som om det gått j ä t t e b r a! Tydligen hade det gjort det också. Juryn var nöjda med mitt första prov och de beslutade att de ville se mer!

Jag kommer aldrig att glömma den känslan jag fick då elevrepresentaterna skulle avslöja vilka som hade gått vidare till andra provet. "Vi måste tyvärr be alla er som inte har gått vidare att lämna rummet direkt..." De hade skrivit upp de nummer på de som gått vidare på en whiteboard och när de vände på tavlan spred sig ett mummel över hela rummet. Folk började röra på sig, sträcka på sig, ta sina grejor och lämna lokalen.

144, 145... 146! MITT NUMMER! 146! Jag gick vidare! Shit! Wow!

Oj vad det kändes konstigt! Lustigt! När alla började gå skulle jag och 15 andra stanna kvar.

Andra provet tog betydligt längre tid, men det betydde såklart längre förberedelser. ...men också mer pirr och nervositet!

För er som inte vet hur ett prov går till måste jag ju berätta:
- När det börjar närma sig din tur blir du förd till ett "prepprum", preppen.
Där inne får du skrika, sjunga och öva så mycket och högt du vill. Allt är tillåtet i ljudväg.
- Sedan blir du förd till slussrummet. Där är du medan föregående person är inne hos juryn.

Under första provet fick jag vara i preppen ca 10 minuter och i slussen mellan 4-5 minuter och sedan läste jag en egenvald text för juryn (ur Sen var det ingen kvar av Agatha Christie). Under andra provet var jag i preppen drygt en halvtimme och i slussen i en halvtimme!! Han som var min motläsare under andra provet sa att det skulle ta ca 5 minuter i slussen, men det blev liiiite lite extra... nästan så att jag undrar om juryn tog paus!

Jag är väldigt nöjd även med min prestation under andra provet. Jag gjorde en scen ur Deffad av Malin Axelsson. Sedan fick min motläsare och jag gå ut medan juryn pratade igenom andra provet. Det tog ca 3 minuter och sedan kom ordförande ut och tackade och så fick jag gå.

Sen var det den där eviga väntan! Först idag kom beskedet. Nej, jag gick inte vidare till tredje provet. Trots att det var en dröm att gå vidare är jag (ännu) inte ledsen. Jag är nöjd med det jag gjorde, det var första gången och nu vet jag hur det går till! Samtidigt är det verkligen som en sten har lättat från mitt bröst. Vad skönt att änligen veta!

Jag har pendlat mellan "Åh vad bra det gick! Vad ska jag göra när jag gått vidare...?" och "Klart jag inte går vidare! Fatta hur många som söker och hur många som gjorde sitt prov efter mitt!". Precis innan jag fick mailet var jag i den sista tankebanan. Därför har jag ännu inte tagit det hårt... nu har jag dessutom ältat det lite, så förhoppningsvis ska jag väl inte gräva ner mig... ;-D